förluster
Vad man lär sig hela tiden!
Idag hade vi en dag med en person som är psykoanalytiker.
Det mest intressanta och det jag tänker ta mig med är följande: Varje gång vi förlorar någon eller något så sörjer vi. Vi har älskat något och det objektet finns då på ett sätt representerat inom oss. Vi älskar det och vill hålla det levande. Efter ett tag börjar vi hata objektet, varför lämnade det mig? tänker vi. Så det blir alltså en konflikt mellan att hata och att älska, vilket tar väldigt mycket energi och man blir trött! Tillslut finns en fin känsla kvar, som är en slags accepterande kärlek men man förmår sig ändå att gå vidare.
Det är viktigt att man lever ut och bearbetar sina förluster för annars finns det risk att hamna i depression och melankoli.
Idag hade vi en dag med en person som är psykoanalytiker.
Det mest intressanta och det jag tänker ta mig med är följande: Varje gång vi förlorar någon eller något så sörjer vi. Vi har älskat något och det objektet finns då på ett sätt representerat inom oss. Vi älskar det och vill hålla det levande. Efter ett tag börjar vi hata objektet, varför lämnade det mig? tänker vi. Så det blir alltså en konflikt mellan att hata och att älska, vilket tar väldigt mycket energi och man blir trött! Tillslut finns en fin känsla kvar, som är en slags accepterande kärlek men man förmår sig ändå att gå vidare.
Det är viktigt att man lever ut och bearbetar sina förluster för annars finns det risk att hamna i depression och melankoli.
Kommentarer
Trackback
